{"id":873,"date":"2020-05-17T18:08:47","date_gmt":"2020-05-17T18:08:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.toomat.se\/?page_id=873"},"modified":"2025-12-28T16:20:10","modified_gmt":"2025-12-28T16:20:10","slug":"kombucha","status":"publish","type":"page","link":"http:\/\/toomat.se\/index.php\/kombucha\/","title":{"rendered":"Kombucha"},"content":{"rendered":"\n<p>SCOBY (Symbiotic Culture of bacteria and Yeast) best\u00e5r av cellulosa, j\u00e4st och bakterier somfermenterar socker till olika syror. J\u00e4sten bryter ner socker i kombuchan till etanol och koldioxid. Mj\u00f6lksyrebakterier och \u00e4ttiksyrabakterier bryter sedan ner etanolen till olika syror och s\u00e4nker pH i l\u00f6sningen. F\u00f6r att bakterierna ska kunna metabolisera etanolen kr\u00e4vs det syre. L\u00e4mpligt nogbildar bakterierna cellulosa som l\u00e4gger sig som en bakteriefilm p\u00e5 v\u00e4tskans yta inneh\u00e5llandeb\u00e5de j\u00e4st och bakterier, allts\u00e5 SCOBY. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image aligncenter size-large is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"679\" src=\"http:\/\/toomat.se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/SCOBY-1024x679.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1027\" style=\"width:413px;height:274px\" srcset=\"http:\/\/toomat.se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/SCOBY-1024x679.jpg 1024w, http:\/\/toomat.se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/SCOBY-300x199.jpg 300w, http:\/\/toomat.se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/SCOBY-768x509.jpg 768w, http:\/\/toomat.se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/SCOBY.jpg 1417w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">SCOBY<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Ett l\u00e5gt pH \u00e4r viktigt f\u00f6r att icke \u00f6nskv\u00e4rda bakterier ska tillv\u00e4xa i kombuchan. F\u00f6r att s\u00e4nka pH vid start av fermentering tills\u00e4tts ca 10 % kombucha fr\u00e5n tidigare fermentering till den nya kombuchan. Alternativt kan pH s\u00e4nkas med \u00e4ppelcidervin\u00e4ger. Man f\u00e5r oftast SCOBY liggandes i v\u00e4tska, denna kan man tills\u00e4tta sin f\u00f6rsta kombucha-fermentering f\u00f6r att s\u00e4nka pH. <\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att f\u00e5 en kombucha som varken \u00e4r f\u00f6r s\u00f6t eller f\u00f6r sur s\u00e5 \u00e4r den initiala sockerkoncentationen mycket viktig. F\u00f6r h\u00f6g socker-koncentration leder till att kombuchanantingen blir f\u00f6r s\u00f6t vid r\u00e4tt surhetsgrad eller f\u00f6r sur men lagom s\u00f6t. Detta \u00e4r sj\u00e4lvklart enligtsmak och tycke. Om kombuchan ska g\u00f6ras p\u00e5 s\u00e4g morotsjuice som inneh\u00e5ller relativt l\u00e5g s\u00f6tmakan man efter smak och tycke addera lite socker f\u00f6r att f\u00e5 kombuchan i r\u00e4tt balans.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att f\u00e5 ytterligare kolsyra efter att kombuchan \u00e4r klar s\u00e5 stryper man syretillf\u00f6rseln genom atth\u00e4lla \u00f6ver kombuchan i flaskor. D\u00e4rmed kommer bakterierna inte kunna bilda mer syror men j\u00e4sten producerar fortfarande koldioxid och etanol och s\u00e4nka sockerhalten lite. H\u00e4r kan ytterligare socker alternativt fruktpur\u00e9 l\u00e4ggas i f\u00f6r att ge smak och \u00f6ka sockerhalten.<\/p>\n\n\n\n<p>SCOBYn f\u00f6rvaras i en 20 % sockerl\u00f6sning som b\u00f6r bytas alternativt fyllas p\u00e5 med n\u00e5gra veckorsmellanrum. Koka 800 gram vatten och 200 gram socker tills sockret l\u00f6ser sig och l\u00e5t svalna till30-20 \u00b0C.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>SCOBY (Symbiotic Culture of bacteria and Yeast) best\u00e5r av cellulosa, j\u00e4st och bakterier somfermenterar socker till olika syror. J\u00e4sten bryter ner socker i kombuchan till etanol och koldioxid. Mj\u00f6lksyrebakterier och \u00e4ttiksyrabakterier bryter sedan ner etanolen till olika syror och s\u00e4nker pH i l\u00f6sningen. F\u00f6r att bakterierna ska kunna metabolisera etanolen kr\u00e4vs det syre. L\u00e4mpligt nogbildar [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-873","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/toomat.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/873","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/toomat.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/toomat.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/toomat.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/toomat.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=873"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/toomat.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/873\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1073,"href":"http:\/\/toomat.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/873\/revisions\/1073"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/toomat.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=873"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}